Enskild reflektion kring Storyline

Enskild reflektion – Sanna Jungner

Storyline är för mig en nyintroducerad arbetsmetod som jag i denna kurs har utvecklat en kunskap om och förståelse för. I enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2016) ska förskolan arbeta för att möjliggöra ett rikt och mångsidigt lärande hos barn. Arbetsmetoden Storyline menar jag möjliggör detta då barn genom arbetsprocessen ges möjlighet att utveckla många av sina förmågor men även av det faktum att arbetsmetoden kan appliceras på många olika ämnesområden.

Arbetet med Storyline menar jag kan bidra till ett främjande av de demokratiska värden som förskolan i enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2016) ska basera sin verksamhet på och på så vis även möjliggöra ett lärande och en förståelse för dessa hos barnen. Storylinearbetet har sin utgångspunkt i barnens egna tankar och idéer, vilket bidrar till att barnen ges inflytande över sitt eget lärande. Shier (refererad i Pramling Samuelsson, 2011) menar att barns möjlighet till inflytande över sitt eget lärande är viktigt i arbetet för en hållbar utveckling. I Storylinearbetet är det barnen som gemensamt skapar berättelsen genom tillverkandet av karaktärer och miljön samt för arbetet framåt genom att synliggöra sina egna tankar och idéer i relation till det aktuella lärandeobjektet. När barnen är med och skapar karaktärerna och den miljön karaktärerna ska bo i så kan det bidra till att barnen utvecklar ett känslomässigt engagemang för arbetet (Storyline). Detta menar jag kan bidra till att arbetet upplevs lustfyllt och meningsfullt för barnen, något som enligt min mening kan bidra till ett intresse och en stärkt motivation för att utveckla kunskap. 

Under studiegruppsarbetet har jag fått en utvecklad förståelse för vikten av att som pedagog vara lyhörd för det barnen uttrycker för att på så vis kunna fånga upp deras tankar kring lärandeobjektet. Dessa tankar menar jag att man som pedagog bör ha som utgångspunkt i planeringen av aktiviteter för att möjliggöra att barnen äger hela arbetet. Björklund (2014) uttrycker att det är av vikt att erbjuda barnen en mångfald av möjligheter att vara delaktiga i ett projekt. I relation till detta menar jag att man som pedagog bör planera in en variation av gränsöverskridande aktiviteter för att bidra till alla barns aktiva deltagande, något jag menar möjliggörs i ett Storylinearbete.

För att driva berättelsen framåt används i Storylinearbetet nyckelfrågor (Storyline). Genom nyckelfrågorna som består av öppna frågor där det inte finns något rätt eller fel svar ges barnen möjlighet att synliggöra sina egna tankar kring ämnet. Tolkningsvis kan de öppna frågorna bidra till att man som pedagog visar ett genuint intresse för barnens tankar. Detta kan i sin tur enligt min mening bidra till att barnen ser sina egna tankar som värdefulla att föra fram men även utvecklar en respekt för andras möjlighet att föra fram sina tankar. I enlighet med läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) ska förskolan sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att ge uttryck för sina egna uppfattningar, lyssna på andra, förstå andras perspektiv och reflektera. Björklund (2014) lyfter begreppet kollaborativa lärprocesser som inbegriper ett förhållningssätt där barn uppmuntras att föra fram sina olika tankar och åsikter, varpå olikheterna ses som styrkor. Syftet med detta är att skapa en diskussion där barnen ges möjlighet att ta olika perspektiv samt blanda fantasi och vetenskap, något som jag anser möjliggörs genom ett Storylinearbete.

Björklund (2014) menar att förmågan att kunna fantisera och vara kreativ är betydande för att skapa en hållbar utveckling. I relation till det menar jag att det är av vikt att ta vara på den kreativitet hos barn som ett Storylinearbete möjliggör och arbeta för att ge barnen en tillit till sin egna kreativa förmåga. Förskolan ska främja barns kreativa förmåga (Skolverket, 2016).

Jag är positivt inställd för att arbeta med Storyline i min framtida yrke, då jag anser att det är en arbetsmetod som gynnar många olika förmågor och kunskaper men även bidrar till ett lärande för en hållbar utveckling.

Källförteckning

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, I. (2011). Why we should begin early with ESD: The role of early childhood education. IJEC, 43, 103-118. Doi: 10.1007/s13158-011-0034-x

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Storyline. Hämtad 2017-01-11 från http://storyline.se/