Enskild reflektion - Hanna Bengtsson

När vi startade upp Storyline projektet upplevde jag det som roligt och lärorikt med en gång och viljan att veta mer växte ju mer man lärde sig. Redan vid första tillfället gavs möjlighet för oss att prova på en del av social hållbarhet, en demokratisk process där vi röstade och tog beslut om uppbyggandet av miljön och karaktärerna i Storylinen. Vi fick även direkt prova att arbeta i olika gruppkonstellationer där vi kunde dra nytta av varandras styrkor och lära av varandra. Vi började prata om olika miljöförstöringar i haven och jag blev direkt nyfiken och ville veta mer om dessa, vilket ledde till en ökad kunskap inom ekologisk hållbarhet.  Precis så tänker jag att det skulle vara för barnen i förskolan, genom ett Storyline projekt skulle de ges möjlighet att direkt få uppleva en delaktighet i arbetet, få utveckla förståelse för olika delar av hållbar utveckling på ett lustfyllt sätt samt få en vilja att veta mer. Läroplanen för förskolan skriver att verksamheten ska utformas på ett som främjar leken och det lustfyllda lärandet och få barn att vilja utforska omvärlden (Skolverket, 2016). 

Den färdiga planeringsmallen som vi använde var till stor hjälp för att få en överblick över Storylinen men utmaningen låg i att ställa frågor där vi inte bestämde projektet utan överlät det till barnen. Det ska vara frågorna som startar barnens tankar och funderingar (http: //storyline.se). När vi tänkte igenom våra frågor som skulle ställas till barnen var det viktigt för oss att det inte skulle finnas några rätta svar utan barnen skulle få diskutera, ställa hypoteser och våga säga sin åsikt. Förskolan för läroplanen skriver att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin reflekterande förmåga, lyssna på andra samt försöker förstå andras perspektiv (Skolverket, 2016). När barnens tankar är det som styr projektet framåt så ges barnen möjlighet att skapa sina egna sätt för olika lösningar.  Enligt Björklund (2014) så behövs fler åsikter föras fram istället för att bara söka efter en rätt väg och att hitta nya vägar på ett problem är det som hållbar utveckling handlar om. 

Storylinen var för mig en positiv upplevelse och ett arbetssätt som jag skulle kunna använda i min framtida roll som förskollärare. Den röda tråden som löpte igenom hela projektet gjorde att kunskapen ökade allt eftersom och projektet kändes levande i och med att man nästan skapade en relation och en omsorgstagande känsla till de olika karaktärerna. Läroplanen för förskolan skriver att genom att arbeta temainriktat så blir barnens lärande sammanhängande och mångsidigt (Skolverket, 2016).  Förutom kunskap om havet och miljöförstöringar som sker där så blev vårt Storyline projekt ämnesövergripande och strävade efter många mål i läroplanen för förskolan som exempelvis matematik, språk, kemi, teknik, drama och musik.

Men framförallt har så har barnen getts möjlighet till att komma med egna tankar och idéer och olikheter hos barnen har tagits tillvara på. Barnens idéer har varit det som utforskats och som lett till olika aktiviteter. Att arbeta på detta sätt där man lyfter olika perspektiv och provar dessa är en kollaborativ lärprocess, något som Björklund (2014) menar är ett lärande för hållbar utveckling. Detta arbetssätt och att barnen getts möjlighet till att använda fantasin och sin kreativitet gör att barnen äger projektet och de kan finna nya lösningar som vi inte har kommit på. 

Jag avslutar med ett citat från Björklund (2014):

Förmågan att kunna fantisera och människans kreativa kompetens kan vara just det som en dag gör det möjligt för oss att skapa en hållbar utveckling. ( a.a., s.114)

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling i förskolan. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2016). Läroplanen för förskolan Lpfö 98/16.  Stockholm: Utbildningsdepartementet

http://storyline.se