Enskild reflektion Julia Thunborg

Innan vi startade upp vårt Storylineprojekt tyckte jag att det kändes som ett svårt men roligt arbetssätt att genomföra på förskolan eftersom att det är barnen som ska äga och föra berättelsen framåt. Det jag tyckte kändes klurigt var att följa den röda tråden men när vi väl konkretiserade arbetet i gruppen var det lättare att förstå vad det gick ut på. Vi diskuterade även att vår miljö skulle utspela sig i nutid för att det tyckte vi kändes lättast att relatera till.

Det jag upplevde som positivit och viktigt var att vi kunde dela upp oss så att alla i gruppen effektivt kunde bidra till de olika delarna av arbetet. Detta tänker jag också är viktigt att ha i åtanke när vi arbetar tillsammans med barnen i en Storyline. Det resulterade i att arbetet inte blev så enformigt eftersom att vi skulle blogga, måla, klistra och fixa ihop vår miljö. Vi röstade och kom fram till tema havet och olika karaktärer som finns i havet till vår Storyline och det ansåg vi viktigt att göra eftersom att vi då kan synliggöra olika demokratiska aspekter som barnen också kan använda sig av. I enlighet med  Lpfö (98/2016) ska pedagoger använda sig av ett medvetet förhållningssätt och tillämpa demokratiska arbetssätt där barnen får möjlighet att påverka och känna sig delaktiga i verksamheten (Skolverket, 2016). Jag upplevde arbetssättet som en bra ingång till inlärning av just miljö men att det även går att variera sig av vår Storyline i andra områden i förskolan t.ex. matematik. Jag tänker också att det är viktigt att vi utmanar barnen samtidigt som det ska locka till lek för att barnen ska känna sig motiverade. Jag tycker att vår Storyline kan ge barnen ett lekfullt lärande och en lagom utmaning med tanke på att vi valde att fisken Silver kommer med ett nytt problem inför varje besök och det leder också till att det blir spännande för barnen att hjälpa till att lösa problemen. I enlighet med Lpfö (98/2016) ska pedagoger erbjuda barn en inspirerande miljö och där leken ska genomsyra verksamheten (Skolverket, 2016). En annan aspekt av arbetet som jag tycker är väldigt viktigt för att barnen ska kunna äga berättelsen är nyckelfrågorna som vi använde oss av. Det innebär att vi var noga med hur vi ställde frågorna så att det blev öppna frågor där vi kunde få syn på barnens tankar och ideér kring miljöproblemen i haven. Nyckelfrågorna är den del av Storylinen som för berättelsen framåt genom barnens olika kunskaper och funderingar (http://storyline.se). Jag tycker att arbetet har varit väldigt lärorikt och roligt att genomföra och det är ett arbetssätt som jag gärna skulle använda mig av som blivande förskollärare. Jag tänker också att det här arbetssättet är en bra metod för att vi ska få reda på barnens kunskaper och inte vad vi vuxna vet och tänker kring ett uppstått problem. Det innebär att vi bör använda oss av ett förhållningssätt där vi lyssnar till och engagerar oss för vad barnen berätttar. Björklund (2014) menar hur vi väljer att se på barn påverkar den pedagogiska verksamheten i förskolan. Enligt det postmoderna perspektivet ska vi använda oss av en barnsyn där barnet istället ska ses som kompetent med kunskaper (Dahlberg et.al 1999, refererad i Björklund 2014). Jag tycker verkligen att detta arbetssättet syftar till att vi tror på att barn är kompetenta. Slutligen tycker jag att det här arbetet är bra för att det ges möjlighet för barnen att utveckla förståelse för hur de själva kan påverka miljön och sin omgivning med sitt eget handlande. Utifrån det menar Davis (2010) refererad i Björklund (2014) att lärandet för miljön har det största sambandet med just hållbar utveckling. När barnen ska lära sig för miljön synliggörs deras betydelse för miljön.

Referenser

Björklund, S. (2014) Lärande för hållbar utveckling- i förskolan. 1.Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2016). Läroplanen för förskolan Lpfö98/16. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Storyline.se. Hämtad från http:/www.storyline.se.