Enskild reflektion kring Storyline

Enskild reflektion – Sanna Jungner

Storyline är för mig en nyintroducerad arbetsmetod som jag i denna kurs har utvecklat en kunskap om och förståelse för. I enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2016) ska förskolan arbeta för att möjliggöra ett rikt och mångsidigt lärande hos barn. Arbetsmetoden Storyline menar jag möjliggör detta då barn genom arbetsprocessen ges möjlighet att utveckla många av sina förmågor men även av det faktum att arbetsmetoden kan appliceras på många olika ämnesområden.

Arbetet med Storyline menar jag kan bidra till ett främjande av de demokratiska värden som förskolan i enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2016) ska basera sin verksamhet på och på så vis även möjliggöra ett lärande och en förståelse för dessa hos barnen. Storylinearbetet har sin utgångspunkt i barnens egna tankar och idéer, vilket bidrar till att barnen ges inflytande över sitt eget lärande. Shier (refererad i Pramling Samuelsson, 2011) menar att barns möjlighet till inflytande över sitt eget lärande är viktigt i arbetet för en hållbar utveckling. I Storylinearbetet är det barnen som gemensamt skapar berättelsen genom tillverkandet av karaktärer och miljön samt för arbetet framåt genom att synliggöra sina egna tankar och idéer i relation till det aktuella lärandeobjektet. När barnen är med och skapar karaktärerna och den miljön karaktärerna ska bo i så kan det bidra till att barnen utvecklar ett känslomässigt engagemang för arbetet (Storyline). Detta menar jag kan bidra till att arbetet upplevs lustfyllt och meningsfullt för barnen, något som enligt min mening kan bidra till ett intresse och en stärkt motivation för att utveckla kunskap. 

Under studiegruppsarbetet har jag fått en utvecklad förståelse för vikten av att som pedagog vara lyhörd för det barnen uttrycker för att på så vis kunna fånga upp deras tankar kring lärandeobjektet. Dessa tankar menar jag att man som pedagog bör ha som utgångspunkt i planeringen av aktiviteter för att möjliggöra att barnen äger hela arbetet. Björklund (2014) uttrycker att det är av vikt att erbjuda barnen en mångfald av möjligheter att vara delaktiga i ett projekt. I relation till detta menar jag att man som pedagog bör planera in en variation av gränsöverskridande aktiviteter för att bidra till alla barns aktiva deltagande, något jag menar möjliggörs i ett Storylinearbete.

För att driva berättelsen framåt används i Storylinearbetet nyckelfrågor (Storyline). Genom nyckelfrågorna som består av öppna frågor där det inte finns något rätt eller fel svar ges barnen möjlighet att synliggöra sina egna tankar kring ämnet. Tolkningsvis kan de öppna frågorna bidra till att man som pedagog visar ett genuint intresse för barnens tankar. Detta kan i sin tur enligt min mening bidra till att barnen ser sina egna tankar som värdefulla att föra fram men även utvecklar en respekt för andras möjlighet att föra fram sina tankar. I enlighet med läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) ska förskolan sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att ge uttryck för sina egna uppfattningar, lyssna på andra, förstå andras perspektiv och reflektera. Björklund (2014) lyfter begreppet kollaborativa lärprocesser som inbegriper ett förhållningssätt där barn uppmuntras att föra fram sina olika tankar och åsikter, varpå olikheterna ses som styrkor. Syftet med detta är att skapa en diskussion där barnen ges möjlighet att ta olika perspektiv samt blanda fantasi och vetenskap, något som jag anser möjliggörs genom ett Storylinearbete.

Björklund (2014) menar att förmågan att kunna fantisera och vara kreativ är betydande för att skapa en hållbar utveckling. I relation till det menar jag att det är av vikt att ta vara på den kreativitet hos barn som ett Storylinearbete möjliggör och arbeta för att ge barnen en tillit till sin egna kreativa förmåga. Förskolan ska främja barns kreativa förmåga (Skolverket, 2016).

Jag är positivt inställd för att arbeta med Storyline i min framtida yrke, då jag anser att det är en arbetsmetod som gynnar många olika förmågor och kunskaper men även bidrar till ett lärande för en hållbar utveckling.

Källförteckning

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, I. (2011). Why we should begin early with ESD: The role of early childhood education. IJEC, 43, 103-118. Doi: 10.1007/s13158-011-0034-x

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Storyline. Hämtad 2017-01-11 från http://storyline.se/

Enskild reflektion - Nicolina Djup

⏪

Det typiska för en Storyline är att verksamheten koncentrerar sig på en berättelse som förskolan skapar tillsammans utifrån förståelse som redan finns. Under vägens gång utmanas deltagarna då de stöter på olika klurigheter som de får vara med och lösa för att föra berättelsen framåt (Storyline.se, 2017). I mina reflektioner över våran Storyline och dess lärprocess går mycket tankar kring IKT och kommunikation både till barnen i Storylinearbetet och i gruppen.

I startgropen av ett arbete är det vad jag anser aldrig lätt att vara en stor studiegrupp där alla ska få bli hörda och ta lika mycket plats. Vi har dock under flera arbeten tillsammans i gruppen blivit bättre på att samarbeta, även fast att det har krävts många tillfällen. Arbetet med Storyline miljön och IKT:n har fortgått med smidighet och med fantasi. Allas tankar framgick och alla har bidragit lika mycket fast på olika sätt.

I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Där bland lärande om kommunikation, att kunna söka ny kunskap och kunna samarbeta i ett samhälle som präglas av ett stort informationsflöde och som snabbt förändras (Skolverket, 2016). I starten av Storylinen valde studiegruppen att arbeta med en berättelse som utspelar sig i nutid. Utifrån tidsepoken valde gruppen sedan vad berättelsen skulle komma att handla om. Vi enades ganska snabbt och tankarna for iväg. Med utgångspunkt i tidigare erfarenheter valde gruppen att använda sig utav QR-koder för att kommunicera fisken Silvers olika problem som uppkommer i havet där han bor. Detta tyckte jag var ett roligt och nytänkande sätt att arbeta med IKT i förskolan. Barnen får då med en QR-läsare läsa av koden för att få en utmaning. Barnen får sedan tillsammans lösa Silvers problematik och får därmed också öva på att samarbeta, delta och få inflytande.

Med havet som miljö och djuren i miljön utspelade sig ett flertal olika svårighet där människans handlingar satt sina avtryck. Sanne Björklund (2014) poängterar att det i förskolan finns många fördelar att arbeta med djur som material. Barnen ges bland annat chans att uttrycka sig via djuret och behöver inte framställs sig själv lika tydligt. Barnen får via djuren leva ut sina föreställningar och blir inte på samma sätt utpekade i sina val.

Avslutningsvis var Storyline ett nytt och spännande pedagogiskt verktyg som kan komma till stor användning i det framtida yrket då barnen också kan få behandla och bearbeta andra frågor. I denna Storyline berättelse får barnen på ett lustfullt sätt närma sig några av de de stora frågorna som idag är mer än aktuella både ekologiskt, ekonomiskt och socialt.  

Referenser:

Björklund, S. (2014) Lärande för hållbar utveckling- i förskolan. Lund: Studentlitteratur

Storyline.se Hämtad 2017-01-11 från http://www.storyline.se

Skolverket. (2016). Läroplan för förskola reviderad 2016. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2442

Enskild reflektion Emma Sjöberg

Arbetet med Storyline har resulterarat i att studiegruppen har kunnat jobba som ett arbetslag där alla känner engagemang för den gemensamma visionen. Enligt Björklund (2014) är en gemensam vision om ett lärande för hållbar utveckling en förutsättning för att ge liv åt en verksamhet och för att de ska kunna uppnå strävandemålen inom förskolans värdegrund. Som ett arbetslag har studiegruppen kunnat besluta sig för hur barnen på förskolan skulle kunna bil involverade i ett arbete om hållbar utveckling. Genom diskussion och röstning kunde beslut om plats och tid sätta ramen för projekt. För att inspirera barnen till att skapa denna miljö tillämpades användandet av IKT undervisning där fisken Silver hade återkommande problem relaterade till de tre aspekterna ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Syftet med QR-koden var att inspirera och utmana barnen till att själva kunna skapa miljön och karaktärer utan att bli hämmade av ett färdigt material eller koncept. Arbetslaget var därmed överens om att återvunnet material skulle användas för att inte begränsa barnens kreativitet utifrån färdiga mallar.

Storyline ser jag som ett lämpligt pedagogiskt verktyg för att förskolläraren ska kunna  utgå från barnperspektivet. Enligt Mårdsjö-Olsson (2012) är en allmän förståelse för  barnperspektivet att förskolläraren aktivt lyssnar på barnen, svarar på frågor och visar respekt för deras intressen. Denna förklaring till begreppet innebär att förskolläraren har ett förhållningssätt gentemot barnen och deras lärande där hen bekräftar barnens nyfikenhet, frågor och engagemang. Arbetet med Storyline gav mig förståelsen för hur lustfyllt barnens lärande kan bli när barnen själva kan få äga berättandet och sväva mellan fantasi och verklighet. Fantasi är ett viktigt redskap för att kunna förstå verkligheten. Det är med hjälp av fantasin som människan kan pröva olika föreställningar för att förstå och få kontroll över sin tillvaro (Falkenberg & Håkansson, 2004). Arbetet med Storyline ser jag som en lärandeprocess där  barnen i förskolan kan få inflytande och delaktighet över hur undervisningen ska ta from. Enligt Skolverket (2016) ska förskolan utifrån deras läroplan se till att barnen vill ta ansvar och utöva inflytande i verksamheten där deras åsikter och uppfattningar respekteras. Trots det faktum att Storyline ger goda kunskaper för barnen om samhällsnära frågor inom hållbar utveckling behöver det finnas en ständig reflektion för de förskollärare som sitter bakom projektet. Jag anser att projektet inte skulle bli lika lustfyllt om det inte fanns engagerade pedagoger som aktivt lyssnar och vill utmana barnen till nästa steg. Detta kan ses i relation till Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen som innebär att barnet har möjligheter att lära om det ges rätt stöd från en vuxen eller en kompis (Falkenberg & Håkansson, 2004).

Arbetet med nyckelfrågor som vad, hur och varför har resulterat i givande diskussioner med arbetslaget och berikat mina erfarenheter om hur jag som blivande förskollärare kan utmana barnen vidare inom kommande aktiviteter i framtiden. Inom Storyline ges barnen möjlighet till lärande i from av problemlösande aktiviteter och experiment som är ämnesövergripande (Falkenberg & Håkansson, 2004). Därmed ser jag Storyline som ett rizomatiskt lärande som är rik på variation och där förskolläraren i förväg inte kan veta vart projektet kommer att leda.  Arbetet med Storyline har givit mig förståelsen för hur erfarenhetspedagogiken fungerar som filosofen Dewy myntade för att påvisa att barnen lär genom handlande och tänkande, där problemlösningar är viktigt för att sammanföra det abstrakta med det sinnliga och således ge barnen  förståelse för deras omvärld (Falkenberg & Håkansson, 2004).

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling- i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Falkenberg, C., & Håkansson, E. (2004). Storyline boken- handboken för lärare. Malmö: Runa.

Mårdsjö-Olsson, A-C. (2012). Att lära andra lära- medveten strategi för lärande i förskolan. Stockholm: Liber.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskola reviderad 2016. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442

Enskild reflektion Julia Thunborg

Innan vi startade upp vårt Storylineprojekt tyckte jag att det kändes som ett svårt men roligt arbetssätt att genomföra på förskolan eftersom att det är barnen som ska äga och föra berättelsen framåt. Det jag tyckte kändes klurigt var att följa den röda tråden men när vi väl konkretiserade arbetet i gruppen var det lättare att förstå vad det gick ut på. Vi diskuterade även att vår miljö skulle utspela sig i nutid för att det tyckte vi kändes lättast att relatera till.

Det jag upplevde som positivit och viktigt var att vi kunde dela upp oss så att alla i gruppen effektivt kunde bidra till de olika delarna av arbetet. Detta tänker jag också är viktigt att ha i åtanke när vi arbetar tillsammans med barnen i en Storyline. Det resulterade i att arbetet inte blev så enformigt eftersom att vi skulle blogga, måla, klistra och fixa ihop vår miljö. Vi röstade och kom fram till tema havet och olika karaktärer som finns i havet till vår Storyline och det ansåg vi viktigt att göra eftersom att vi då kan synliggöra olika demokratiska aspekter som barnen också kan använda sig av. I enlighet med  Lpfö (98/2016) ska pedagoger använda sig av ett medvetet förhållningssätt och tillämpa demokratiska arbetssätt där barnen får möjlighet att påverka och känna sig delaktiga i verksamheten (Skolverket, 2016). Jag upplevde arbetssättet som en bra ingång till inlärning av just miljö men att det även går att variera sig av vår Storyline i andra områden i förskolan t.ex. matematik. Jag tänker också att det är viktigt att vi utmanar barnen samtidigt som det ska locka till lek för att barnen ska känna sig motiverade. Jag tycker att vår Storyline kan ge barnen ett lekfullt lärande och en lagom utmaning med tanke på att vi valde att fisken Silver kommer med ett nytt problem inför varje besök och det leder också till att det blir spännande för barnen att hjälpa till att lösa problemen. I enlighet med Lpfö (98/2016) ska pedagoger erbjuda barn en inspirerande miljö och där leken ska genomsyra verksamheten (Skolverket, 2016). En annan aspekt av arbetet som jag tycker är väldigt viktigt för att barnen ska kunna äga berättelsen är nyckelfrågorna som vi använde oss av. Det innebär att vi var noga med hur vi ställde frågorna så att det blev öppna frågor där vi kunde få syn på barnens tankar och ideér kring miljöproblemen i haven. Nyckelfrågorna är den del av Storylinen som för berättelsen framåt genom barnens olika kunskaper och funderingar (http://storyline.se). Jag tycker att arbetet har varit väldigt lärorikt och roligt att genomföra och det är ett arbetssätt som jag gärna skulle använda mig av som blivande förskollärare. Jag tänker också att det här arbetssättet är en bra metod för att vi ska få reda på barnens kunskaper och inte vad vi vuxna vet och tänker kring ett uppstått problem. Det innebär att vi bör använda oss av ett förhållningssätt där vi lyssnar till och engagerar oss för vad barnen berätttar. Björklund (2014) menar hur vi väljer att se på barn påverkar den pedagogiska verksamheten i förskolan. Enligt det postmoderna perspektivet ska vi använda oss av en barnsyn där barnet istället ska ses som kompetent med kunskaper (Dahlberg et.al 1999, refererad i Björklund 2014). Jag tycker verkligen att detta arbetssättet syftar till att vi tror på att barn är kompetenta. Slutligen tycker jag att det här arbetet är bra för att det ges möjlighet för barnen att utveckla förståelse för hur de själva kan påverka miljön och sin omgivning med sitt eget handlande. Utifrån det menar Davis (2010) refererad i Björklund (2014) att lärandet för miljön har det största sambandet med just hållbar utveckling. När barnen ska lära sig för miljön synliggörs deras betydelse för miljön.

Referenser

Björklund, S. (2014) Lärande för hållbar utveckling- i förskolan. 1.Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2016). Läroplanen för förskolan Lpfö98/16. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Storyline.se. Hämtad från http:/www.storyline.se.

Enskild reflektion Elin Renström

Att arbeta med Storyline var både roligt och lärorikt. Genom att arbeta med Storyline på det sättet vi gjorde med fokus på hållbar utveckling, lyckades vi få in alla aspekter av hållbar utveckling, såsom ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Som blivande förskollärare ser jag stora möjligheter med att arbeta med Storyline även inom andra ämnen och teman. Eleverna får själva vara med och föra berättelsen och sitt eget lärande framåt. Ärlemalm-Hagsér (2012) menar att det är viktigt för barnen i förskolan att få känna att deras tankar och åsikter är viktiga och värda att lyssnas på. Detta möjliggörs genom Storyline genom att barnen får ha inflytande över det egna lärandet, föreslå och planera aktiviteter samt utvärdera det egna lärandet.

När vi startade upp vårt Storylinearbete började vi med att diskutera i vilken miljö det skulle utspela sig, om det skulle vara dåtid, nutid eller framtid samt vilka karaktärer som skulle vara med.  Då vi hade många olika förslag hade vi omröstningar för att komma fram till gemensamma beslut. Omröstning är en demokratisk process som fungerar lika bra i en barngrupp som i vuxna sammanhang.  I läroplanen för förskolan, LpFö98 står det "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande (Skolverket, 2016).

I vårt Storylinearbete fick barnen kontinuerligt träffa fisken Silver och hjälpa honom och hans vänner i havet att lösa olika slags problem relaterade till hållbar utveckling.  Karaktärerna i Storylinemiljön blir som kamrater till barnen på förskolan och genom det långvariga arbetssättet fördjupas både barnens lärande och relationen till karaktärerna. Storyline skapar sammanhang och engagemang hos barnen (Storyline.se, 2017). Genom att skapa små filmsnuttar med fisken Silver som barnen på förskolan fick med jämna mellanrum och ge Silver en röst blir han ännu mer verklig för barnen och relationen stärks. I läroplanen för förskolan står det att pedagogerna ska använda ett medvetet bruk av lek och lustfyllt lärande i förskolan för att stimulera barnens fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga att samarbeta och lösa problem (Skolverket, 2016).

Storyline har varit ett intressant arbetssätt som jag kommer att använda mig av i min kommande yrkesroll som förskollärare.

Referenser 

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan LpFö98. (Ny, rev. utg.). Stockholm: Skolverket

Storyline.se Hämtad 2017-01-10 från http://www.storyline.se

Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan. Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Hämtad 2017-01-10 från http://journals.hioa.no/index.php/nbf/articel/view/417

Enskild reflektion - Hanna Bengtsson

När vi startade upp Storyline projektet upplevde jag det som roligt och lärorikt med en gång och viljan att veta mer växte ju mer man lärde sig. Redan vid första tillfället gavs möjlighet för oss att prova på en del av social hållbarhet, en demokratisk process där vi röstade och tog beslut om uppbyggandet av miljön och karaktärerna i Storylinen. Vi fick även direkt prova att arbeta i olika gruppkonstellationer där vi kunde dra nytta av varandras styrkor och lära av varandra. Vi började prata om olika miljöförstöringar i haven och jag blev direkt nyfiken och ville veta mer om dessa, vilket ledde till en ökad kunskap inom ekologisk hållbarhet.  Precis så tänker jag att det skulle vara för barnen i förskolan, genom ett Storyline projekt skulle de ges möjlighet att direkt få uppleva en delaktighet i arbetet, få utveckla förståelse för olika delar av hållbar utveckling på ett lustfyllt sätt samt få en vilja att veta mer. Läroplanen för förskolan skriver att verksamheten ska utformas på ett som främjar leken och det lustfyllda lärandet och få barn att vilja utforska omvärlden (Skolverket, 2016). 

Den färdiga planeringsmallen som vi använde var till stor hjälp för att få en överblick över Storylinen men utmaningen låg i att ställa frågor där vi inte bestämde projektet utan överlät det till barnen. Det ska vara frågorna som startar barnens tankar och funderingar (http: //storyline.se). När vi tänkte igenom våra frågor som skulle ställas till barnen var det viktigt för oss att det inte skulle finnas några rätta svar utan barnen skulle få diskutera, ställa hypoteser och våga säga sin åsikt. Förskolan för läroplanen skriver att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin reflekterande förmåga, lyssna på andra samt försöker förstå andras perspektiv (Skolverket, 2016). När barnens tankar är det som styr projektet framåt så ges barnen möjlighet att skapa sina egna sätt för olika lösningar.  Enligt Björklund (2014) så behövs fler åsikter föras fram istället för att bara söka efter en rätt väg och att hitta nya vägar på ett problem är det som hållbar utveckling handlar om. 

Storylinen var för mig en positiv upplevelse och ett arbetssätt som jag skulle kunna använda i min framtida roll som förskollärare. Den röda tråden som löpte igenom hela projektet gjorde att kunskapen ökade allt eftersom och projektet kändes levande i och med att man nästan skapade en relation och en omsorgstagande känsla till de olika karaktärerna. Läroplanen för förskolan skriver att genom att arbeta temainriktat så blir barnens lärande sammanhängande och mångsidigt (Skolverket, 2016).  Förutom kunskap om havet och miljöförstöringar som sker där så blev vårt Storyline projekt ämnesövergripande och strävade efter många mål i läroplanen för förskolan som exempelvis matematik, språk, kemi, teknik, drama och musik.

Men framförallt har så har barnen getts möjlighet till att komma med egna tankar och idéer och olikheter hos barnen har tagits tillvara på. Barnens idéer har varit det som utforskats och som lett till olika aktiviteter. Att arbeta på detta sätt där man lyfter olika perspektiv och provar dessa är en kollaborativ lärprocess, något som Björklund (2014) menar är ett lärande för hållbar utveckling. Detta arbetssätt och att barnen getts möjlighet till att använda fantasin och sin kreativitet gör att barnen äger projektet och de kan finna nya lösningar som vi inte har kommit på. 

Jag avslutar med ett citat från Björklund (2014):

Förmågan att kunna fantisera och människans kreativa kompetens kan vara just det som en dag gör det möjligt för oss att skapa en hållbar utveckling. ( a.a., s.114)

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling i förskolan. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2016). Läroplanen för förskolan Lpfö 98/16.  Stockholm: Utbildningsdepartementet

http://storyline.se

Avslutning

Barnen får ett meddelande av fisken Silver genom en QR-kod. I meddelandet tackar Silver barnen för sitt nya hem och för den hjälp han har fått av barnen genom de tidigare uppdragen. Silver avslutar med att sjunga en avskedssång för barnen.

Under varje aktivitet har både barn och pedagoger dokumenterat genom foton för att kunna gå tillbaka och ge barnen möjlighet att se sitt egna lärande från aktiviteterna.

De gruppkonstellationer som användes under aktiviteterna varierades för att barnen skulle ges möjlighet att arbeta med olika kamrater och berikas av varandras olikheter. Vi pedagoger satte samman grupperna utifrån barnens önskningar av ansvarsområden samt tidigare vetskap om hur barnen fungerar ihop. I enlighet med Roger Säljö i lärande, skola, bildning: grundbok för lärare så bör barn utifrån ett sociokulturellt perspektiv få arbeta med kamrater och hjälpa varandra i praktiska aktiviteter. Barnen kan på detta sätt få en ökad förståelse och fördjupad kunskap inom ett visst område. Denna zon kallar Vygotskij för den proximala utvecklingszonen.

I samtliga aktiviteter får barnen möjlighet att både diskutera med varandra och sedan koppla ihop sina egna teorier med praktiska övningar. Detta kan ses i relation till begreppet learning by doing som myntades av John Dewey och som är refererat till i Roger Säljös kapitel den lärande människan - teoretiska traditioner i boken lärande, skola, bildning: grundbok för lärare.

Storyline projektet har utgått ifrån barnens perspektiv. Det är barnen som har fått styra projektet och komma med lösningar på de problem vi pedagoger genom fisken Silver har framställt. För att skapa förutsättningar för barnen att synliggöra sina egna tankar använder vi pedagoger oss av öppna frågor som ställs till barnen. Barnen ges även möjlighet att sätta sig in i karaktärernas identiteter och formulera sina svar genom dem.

Genom detta arbetet har barnen fått arbeta med alla tre aspekter inom hållbar utveckling.

Social hållbar utveckling: Samarbete, hjälpa andra, får förståelse för andras väl, sätta sig in i andras situationer, allas lika värde, ta del av varandras åsikter, demokratiska omröstningar och beslutsfattanden.

Ekonomisk hållbar utveckling: Arbete med den cirkulära ekonomin genom återanvändning och återvinning.

Ekologisk hållbar utveckling: Alternativa förslag på matvaror och producering av matvaror för att spara på jordens resurser. Genom odlingen kan barnens förståelse för naturens olika kretslopp och kemiska processer utvecklas. Renhållningsarbeten och vilka effekter som nedskräpning av naturen kan få.

// Evert